Nu har det gått kanske en månad sedan jag skrev på bloggen om hur jag försöker ändra vad jag äter för att må mättre utifrån de nya kunskaper man har om tarmen och dess innehåll och jag menar då mikrobiome och mikrobiota. Det är egentligen helt revolutionerande kunskap om hur vi som människor fungerar , att vi har ett nervssystem som förutom hjärna även inkluderar tarm och framför allt dess innehåll av mikroorganismer. Det finns forskning i stark utveckligen men vad jag för egen del ägnar mig åt är hur kan jag förändra mig och leva efter den kunskap som finns idag avseende hur vi bör hantera denna nya kunskap. Vad man är överens om vad beträffar de jag läst och de jag hört berätta i föredrag är att vi skall försöka att äta mer fibrer och helst komma upp i cirka 30 olika saker från växtvärlden att äta men många rekommenderar att man skall dessutom inta föda som är fermenterad. Jag har hållit mig till kefir och kimchi två till tre gånger pe...
Inlägg
Klocka Tidtagning och Tarmpassage
D et har nu gått en tid sedan mitt föregående inlägg här på bloggen. Orsaken är att ingenting speciellt har hänt sedan jag började denna blogg med målsättningen att få i mig minst 30 födoämnen från växtvärlden per vecka. Grunden till detta är ju forskningen om tarmbiomet som senaste decennierna vuxit fram, Där har man kommit fram till att ha bra, goda bakterier i tarmen är centralt för vår hälsa. Att inta föda med minst 30 saker i veckan från växtvärlden tycks vara en en metod att bibehålla eller få en god bakterieflora i tarmen och därmed få en god hälsa med mindre inflammationer i tarmen men också generellt i kroppen inklusive hjärnan. I forskningen om microbiomet och speciellt tarm microbiomet har man från olika forskare kommit fram till att de så kallade icke smittsamma sjukdomarna eller kroniska inflammationssjukdomar som under senaste århundratet ökat kraftigt i västvärlden tycks ha något samband med tarmbiomets hälsa. Tidigare ansågs bakterier och andra mikroorg...
Det gäller fortfarande att skynda långsamt
Det har nu gått ungefär fjorton dagar sedan mitt förra inlägg. Då skrev jag om att jag måste skynda långsamt med kostförändringarna. Det gäller fortfarande. En kort repetition: Det handlar om tarmens bakterier och om den barriär som skiljer ”den yttre världen” (allt vi äter) från ”den inre världen” (vår kropp). Den här barriären består av flera lager: Ett slemlager (mucus) – där våra tarmbakterier lever i den yttre delen, och där immunceller patrullerar i den inre delen. Ett tunt lager epitelceller – bara en cell tjockt, sammanbundna av tight junctions , små täta portar som ska hindra oönskade ämnen från att ta sig in. Immunceller – en mängd immunceller som står redo om något ändå tar sig igenom. Det är ett avancerat system. Och det är inte perfekt. Det sker misstag, och därför är bakterierna och immuncellerna där som ett gemensamt försvar. En stor del av vårt immunförsvar finns faktiskt i tarmen, hos bakterierna. De arbetar med de fibrer vi äter och bildar kortkedjade fettsy...
Ibland måste man sakta ned när man vill förändra något.
Sakta ned gäller även när man försöker förbättra hälsan i tarmbiotan — alla de mikroorganismer som lever i tarmen. Jag har tidigare skrivit om mitt mål att äta minst 30 olika saker från växtriket varje vecka, och att dessutom få in fermenterad mat regelbundet. Det lät enkelt på papperet, men nu har det gått nästan två veckor sedan mitt senaste inlägg och jag har fått nya erfarenheter, Det har nämligen inte gått så bra. Eller… ,,, ... kanske har det gått bra, fast på ett sätt som visar hur jag måste justera farten. Det är tydligt att jag påverkat hur matsmältningen och tarmen fungerar. För att beskriva avföringens konsistens använder man ofta Bristolskalan, framtagen av läkare i England: Clifton Suspension Bridge i Bristol Bristol 1–2 → långsam passage Bristol 3–4 → normal passage Bristol 5–6 → snabb passage Bristol 7 → mycket snabb passage (diarré) En etta och tvåa är förstoppning, trean är normal men lite åt det hårdare hållet, fyran är den klass...
Varför jag började intressera mig för tarmhälsa
Intressant video om tarmhälsa Under drygt ett och ett halvt år har jag försökt äta mer av sådant som är bra för tarmen. Det började egentligen ganska enkelt: jag hade läst lite sporadiskt om forskningen kring bakterierna i tarmen, men utan att riktigt förstå hur omfattande området är. Jag minns inte exakt vilken föreläsning eller video som först fångade min uppmärksamhet, men budskapet var tydligt: fermenterad mat kan göra stor skillnad . Vid den tiden hade jag inga allvarliga magproblem, men jag stördes av gasbildning och en känsla av att magen inte riktigt fungerade optimalt. Som många andra började jag leta efter “den rätta bakterien” som skulle lösa allt. Men den forskare jag lyssnade på avrådde från att jaga enskilda bakteriestammar. I stället rekommenderade han något brett och naturligt , som till exempel kefir Det gjorde jag – och det hjälpte. Det var faktiskt så enkelt. När jag började förstå mer Efter det började jag titta på fler föreläsningar och läsa mer om ämnet. E...
Min väg till en friskare tarmflora
Under många år har jag följt en diet baserad på professorerna Swanks och Jelineks arbeten för att hantera sjukdomen multipel skleros. Det har varit värdefullt, men nu vill jag utforska något nytt: hur min tarmmikrobiota påverkar min hälsa. När jag utbildade mig till läkare för mer än ett halvsekel sedan visste man nästan ingenting om nyttan av tarmens bakterier. Forskningen om mikrobiotan har vuxit snabbt de senaste 15–20 åren. Den är fortfarande ung, och vi har långt ifrån alla svar. Men det finns tillräckligt mycket intressant för att jag vill prova själv. Vad man vet idag I tarmen finns stora mängder mikroorganismer: bakterier, virus och svamp. De lever i ett lager längst in i tarmen. Under dem finns ett slemlager, och under det ett cellager av våra egna slemhinneceller. Mellan mikroorganismerna och våra celler pågår en ständig kommunikation. Den har betydelse för immunförsvaret, bland annat genom att avgöra vilka bakterier som är skadliga och vilka som är nyttiga. ...