Kan nyttigare bakterier i tarmen ge en bättre hälsa

D et har nu gått en tid sedan mitt föregående inlägg här på bloggen. Orsaken är att ingenting speciellt har hänt sedan jag började denna blogg med målsättningen att få i mig minst 30 födoämnen från växtvärlden per vecka. Grunden till detta är ju forskningen om tarmbiomet som senaste decennierna vuxit fram, Där har man kommit fram till att ha bra, goda bakterier i tarmen är centralt för vår hälsa. Att inta föda med minst 30 saker i veckan från växtvärlden  tycks vara en en metod att bibehålla eller få en god bakterieflora i tarmen och därmed få en god hälsa med mindre inflammationer i tarmen men också generellt i kroppen inklusive hjärnan.  I forskningen om microbiomet och speciellt tarm microbiomet  har man från olika forskare kommit fram till att de så kallade icke smittsamma sjukdomarna eller kroniska inflammationssjukdomar som under senaste århundratet ökat kraftigt i västvärlden tycks ha något samband med tarmbiomets hälsa. Tidigare ansågs bakterier och andra mikroorg...

Det har nu gått ungefär fjorton dagar sedan mitt förra inlägg. Då skrev jag om att jag måste skynda långsamt med kostförändringarna. Det gäller fortfarande. En kort repetition:  Det handlar om tarmens bakterier och om den barriär som skiljer ”den yttre världen” (allt vi äter) från ”den inre världen” (vår kropp). Den här barriären består av flera lager: Ett slemlager (mucus) – där våra tarmbakterier lever i den yttre delen, och där immunceller patrullerar i den inre delen. Ett tunt lager epitelceller – bara en cell tjockt, sammanbundna av tight junctions , små täta portar som ska hindra oönskade ämnen från att ta sig in. Immunceller – en mängd immunceller som står redo om något ändå tar sig igenom. Det är ett avancerat system. Och det är inte perfekt. Det sker misstag, och därför är bakterierna och immuncellerna där som ett gemensamt försvar. En stor del av vårt immunförsvar finns faktiskt i tarmen, hos bakterierna. De arbetar med de fibrer vi äter och bildar kortkedjade fettsy...