Det gäller fortfarande att skynda långsamt
Det har nu gått ungefär fjorton dagar sedan mitt förra inlägg. Då skrev jag om att jag måste skynda långsamt med kostförändringarna. Det gäller fortfarande.
En kort repetition:
Det handlar om tarmens bakterier och om den barriär som skiljer ”den yttre världen” (allt vi äter) från ”den inre världen” (vår kropp). Den här barriären består av flera lager:
Ett slemlager (mucus) – där våra tarmbakterier lever i den yttre delen, och där immunceller patrullerar i den inre delen.
Ett tunt lager epitelceller – bara en cell tjockt, sammanbundna av tight junctions, små täta portar som ska hindra oönskade ämnen från att ta sig in.
Immunceller – en mängd immunceller som står redo om något ändå tar sig igenom.
Det är ett avancerat system. Och det är inte perfekt. Det sker misstag, och därför är bakterierna och immuncellerna där som ett gemensamt försvar.
En stor del av vårt immunförsvar finns faktiskt i tarmen, hos bakterierna. De arbetar med de fibrer vi äter och bildar kortkedjade fettsyror, bland annat butyrat, som:
stärker slemlagret
minskar inflammation
hjälper epitelcellerna att hålla tätt
Om de goda bakterierna är för få kan andra bakterier ta över och skada barriären. Forskning antyder att många av våra moderna, kroniska sjukdomar – tarmsjukdomar, allergier, neurologiska sjukdomar, led- och muskelsjukdomar – kan ha samband med just detta: en störd tarmbarriär och låggradig inflammation.
Mitt syfte
Jag försöker förbättra min hälsa genom att förbättra min tarmflora. Jag har haft växlande besvär från mage och tarm i många år. Jag har försökt mycket, ibland med viss effekt, men aldrig riktigt bra.
Nu försöker jag följa råd från forskare som är världsledande inom området. Jag har lyssnat på kanske 20–30 föreläsare, vissa av dem tio olika föreläsningar. Jag har också använt AI för att få struktur och för bekräftelse av exempelvis forskning.
Ibland får man intrycket att man kan förändra sin tarmflora på några dagar. Det kan man säkert se tecken på – men att förändra den i grunden tar tid. Lång tid.
Min strategi
Äta 30 olika växtbaserade livsmedel i veckan.
Få med alla regnbågens färger.
Undvika sådant jag vet ger symtom (t.ex. ärtsoppa i för stora mängder).
Introducera känsligare livsmedel långsamt, i små doser.
Jag gick ut för hårt i början. Ärtsoppa var för mycket. Men om någon vecka tänker jag prova igen – då kanske bara en matsked eller två.
Resultat hittills
Jag ligger på 20–25 växtlivsmedel per vecka, ofta fler.
Jag får med flera färger.
Avföringen är oftast Bristol 4, ibland lite åt 5-hållet.
Jag känner att jag är på rätt väg, men att det kräver tålamod.
Kommentarer
Skicka en kommentar