Min väg till en friskare tarmflora

Under många år har jag följt en diet baserad på professorerna Swanks och Jelineks arbeten för att hantera sjukdomen  multipel skleros. Det har varit värdefullt, men nu vill jag utforska något nytt: hur min tarmmikrobiota påverkar min hälsa.

När jag utbildade mig till läkare för mer än ett halvsekel sedan visste man nästan ingenting om nyttan av tarmens  bakterier. Forskningen om mikrobiotan har vuxit snabbt de senaste 15–20 åren. Den är fortfarande ung, och vi har långt ifrån alla svar. Men det finns tillräckligt mycket intressant för att jag vill prova själv.

 Vad man vet idag

I tarmen finns stora mängder mikroorganismer: bakterier, virus och svamp. De lever i ett lager längst in i tarmen. Under dem finns ett slemlager, och under det ett cellager av våra egna slemhinneceller.

Mellan mikroorganismerna och våra celler pågår en ständig kommunikation. Den har betydelse för immunförsvaret, bland annat genom att avgöra vilka bakterier som är skadliga och vilka som är nyttiga. Men bakterierna gör också annat: de producerar vitaminer, kortkedjiga fettsyror och byggstenar till signalsubstanser – ämnen som kroppen behöver.

Om bakterier som är skadliga för tarmslemhinnan får för stort utrymme kan slemhinnan skadas. Det kan leda till inflammation, och då fungerar inte barriären lika bra. Ämnen som inte borde komma ut i kroppen kan då passera in i blodet. Oregelbunden avföring, diarréer, förstoppning, gaser och buksmärtor kan vara tecken på en sådan störning.

Den här typen av inflammation i tarmen kan också påverka andra delar av kroppen. Man tror idag att många kroniska sjukdomar på olika sätt kan ha kopplingar till just störningar i tarmens mikrobiota och slemhinna.

Varför jag vill prova

Jag har själv besvär från tarmen, jag lever med MS, och jag vill därför utforska vad som händer om jag försöker skapa en friskare tarmflora.

Min metod är enkel:

• äta sådant som gynnar de nyttiga bakterierna

• tillföra levande mikroorganismer via fermenterade livsmedel som kefir, a‑fil, filbunke, kombucha, surkål och vissa ostar

• och sträva efter att äta minst 30 olika växtbaserade livsmedel per vecka, eftersom forskningen visar att variationen i kosten är en av de starkaste faktorerna för en mer divers tarmflora

Det här är inget färdigt program och inga löften om resultat. Det är ett personligt experiment.

 En egen resa

Det här är alltså min egen väg, inte medicinska råd till andra. Jag skriver för att dokumentera vad jag gör och vad jag lär mig – och för att se vart den här resan leder.