Kan nyttigare bakterier i tarmen ge en bättre hälsa

Sakta ned gäller även när man försöker förbättra hälsan i tarmbiotan — alla de mikroorganismer som lever i tarmen. Jag har tidigare skrivit om mitt mål att äta minst 30 olika saker från växtriket varje vecka, och att dessutom få in fermenterad mat regelbundet. Det lät enkelt på papperet, men nu har det gått nästan två veckor sedan mitt senaste inlägg och jag har fått nya erfarenheter, Det har nämligen inte gått så bra. Eller… ,,, ... kanske har det gått bra, fast på ett sätt som visar hur jag måste justera farten. Det är tydligt att jag påverkat hur matsmältningen och tarmen fungerar. För att beskriva avföringens konsistens använder man ofta Bristolskalan, framtagen av läkare i England: Clifton Suspension Bridge i Bristol Bristol 1–2 → långsam passage Bristol 3–4 → normal passage Bristol 5–6 → snabb passage Bristol 7 → mycket snabb passage (diarré) En etta och tvåa är förstoppning, trean är normal men lite åt det hårdare hållet, fyran är den klass...

  Intressant video om tarmhälsa Under drygt ett och ett halvt år har jag försökt äta mer av sådant som är bra för tarmen. Det började egentligen ganska enkelt: jag hade läst lite sporadiskt om forskningen kring bakterierna i tarmen, men utan att riktigt förstå hur omfattande området är. Jag minns inte exakt vilken föreläsning eller video som först fångade min uppmärksamhet, men budskapet var tydligt: fermenterad mat kan göra stor skillnad . Vid den tiden hade jag inga allvarliga magproblem, men jag stördes av gasbildning och en känsla av att magen inte riktigt fungerade optimalt. Som många andra började jag leta efter “den rätta bakterien” som skulle lösa allt. Men den forskare jag lyssnade på avrådde från att jaga enskilda bakteriestammar. I stället rekommenderade han något brett och naturligt , som till exempel kefir Det gjorde jag – och det hjälpte. Det var faktiskt så enkelt. När jag började förstå mer Efter det började jag titta på fler föreläsningar och läsa mer om ämnet. E...

Under många år har jag följt en diet baserad på professorerna Swanks och Jelineks arbeten för att hantera sjukdomen  multipel skleros. Det har varit värdefullt, men nu vill jag utforska något nytt: hur min tarmmikrobiota påverkar min hälsa. När jag utbildade mig till läkare för mer än ett halvsekel sedan visste man nästan ingenting om nyttan av tarmens  bakterier. Forskningen om mikrobiotan har vuxit snabbt de senaste 15–20 åren. Den är fortfarande ung, och vi har långt ifrån alla svar. Men det finns tillräckligt mycket intressant för att jag vill prova själv.  Vad man vet idag I tarmen finns stora mängder mikroorganismer: bakterier, virus och svamp. De lever i ett lager längst in i tarmen. Under dem finns ett slemlager, och under det ett cellager av våra egna slemhinneceller. Mellan mikroorganismerna och våra celler pågår en ständig kommunikation. Den har betydelse för immunförsvaret, bland annat genom att avgöra vilka bakterier som är skadliga och vilka som är nyttiga. ...